Att falla offer för ID-kapning

Spyware

Idag är nätet det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett mycket finurligt vis, fullständigt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar omkring och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett mycket allvarligt brott som vanligtvis innebär svåra följder för offret.

I boken förekommer en mer komplett och bra checklista. Boken finns som e-bok i biblioteken samt kan inhandlas på allt-fraktfritt. Klicka på boken för mer Inuti.
Klicka här för mer tips

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö skilda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med väldigt olika kvalitet, pris samt effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- och 70-talen, det görs med full tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du blott är ett kliv från att motta alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna typ av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – otroligt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning eller annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot om e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därefter används av ID-kaparna för annorlunda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man emellanåt av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Ibland kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå personlig upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som människor i jakt på kärlek. Människor som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att finna en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer eller kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är ofta, tyvärr, ett enkelt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för ytterst låga priser. För att handla ska man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur därnäst stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns så klart inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så enkelt får man tag på dina uppgifter

En del uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter samt forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du möjligen själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett absolut minimum.