Dikväveoxid nyttjas i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en korsning utav kväve och oxygen. Ett annat namn för dikväveoxid som flertal säkert vet, är lustgas och det är inte en brännbar gas.

Gräddpatroner med dikväveoxid (lustgas) till gräddvisp

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.

Dikväveoxid innehar ett enormt användningsområde, som bland annat i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i annorlunda kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som blandar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk alster som nyttjas för att fixa vispad grädde till diverse, såsom bakelser och i matlagning. Det är flertal annorlunda produkter som kan används för att vispa grädden som man behöver, bland andra är en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bli luftig, men den kan även lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Man ska aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir tunn och torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger man först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därnäst skruvar man på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det blott att pressa handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu kommer grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bli luftig absolut som grädde skall vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en fastlagsbulle. Grädde kan nyttjas i olika områden, såsom i fika samt varm choklad koppar, men också i matlagning och bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det finns även flertal som innefattar grädde i sin GI föda recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det flesta, som bland annat i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej skall skikta sej. Detta innefattar enbart grädde som har en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den inte homogeniseras. Att den ej ska homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde har stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon samt en patron som innehåller dikväveoxid.

Det är flertal sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det är också de som innehar lägre. Bland andra är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.